Såhär´t är´t i Indien!

Bjuder på en bild!
lkflddlgnnnnnnkgdnlsnfgrejngatenhgaöejoknthböakjdtnhökdgtnb
nej det kom inte upp någon bild idag för allt går åt skogen! jag har även feber och borde gå hem o sova!
Meeen.... den där fina bokstavskombinationen ovan är bildkoden..... NOT

Mumbai

Hej hej
Nu har vi återvänt till Thane igen efter att ha turistat och vart lediga i Mumbai. En sjukt intressant stad med mycket sevärdigheter! Vi åkte som sagt från Thane till Mumbai och kom fram till "Azad Maidan" guesthouse vilket är Polisens lilla guesthouse:)... Så vi var i trygga händer må jag säga... Däremot så hände en rätt rolig grej.. När vi kom hem efter att min lins plötsligt gick sönder i ögat, så gick vi in på rummet och där står en som "städar" vårt rum, en kille... Han säger bara "clean clean" och vi nickar och säger okej... Plötsligt kommer det ut en polis ut från vår toalett rätt nöjd och går bara ut genom dörren! Sjukt!
En annan händelserik grej som hände var att vi åkte taxi till en sevärdighet och plötsligt vid ett röljus hoppar en polisman in och åker med oss en bit och hoppar sedan av... Jaaa det är ett sjukt konstigt land det här!
Annars då?? Jodå vi har vart på en Elefantö utanför mumbai. Man var tvungen att åka båt i en timme ut till den här ön.. Där på ön så kommer det direkt en man fram till mig och säger att vi är bästa vänner. Han försöker även sälja några broshyrer till mig men en precis sån har jag redan köpt innan båten... Men vi börjar snacka och vi tog en bild tillsammans och han var jättesnäll. Sen erbjöd han sig en guidadtur för oss gratis men vi tackade vänligt nej... Vi sa hejdå och att vi ses kanske senare... När jag har gått några meter och kollar på några hattar, hör jag någon ropa "FRIIIEEEEENNNND, FRIIIEEEEENNND" lite flåsande. Det är min "bästis" som sålt sina två broshyrer som nu ville ge oss en riktig guidad tur gratis... Haha söt han var men vi tackade nej och sa att vi hade andra planer... men men... Det var riktigt spännande att vara på ön och jaa.. Jag får visa bilderna sen :)
Sedan har dagarna bestått av shopping och vi har även besökt en moske... Mycket coolt måste jag säga och det var tydligen någon "präst" som hade dött så det var lite mer speciellt då;P Haha...
Nåväl... Har kommit på att jag är rätt duktig på att pruta... inte prutta! Har prutat ner MASSA faktist så om ni får en present av mig så;) närå men jädrans det var min grej tror jag... Tog fram mina valpögon och höll fast vid mitt pris, gick iväg några meter tills försöljaren ropar "meeeeeeeeeeeeem", sen när man kommer fram säger dom "you got it for one phiphty" och sen håller man fast vid hundra och så jädrans ger dom sig;) Mwahaha...
Jaaa som sagt har inte gjort sådär jättemycket... Softat och vilat upp sig.. Har även fått använda mig av vissa kolloskills också... BTW ska även jobba där i sommar! kommer bli grymt!...
Det enda negativa just nu är att man känner sig så otroligt skitig! Vad man än har på sig i några minuter lbir skitigt! Man kan inte ha vita kläder på sig inte....
En annan rolig grej är ju att brorsan och pappa kommer till indien nästa vecka!!! Så grymt skoj ska det bli... Är lite bitter här borta att dom ska till kläppen till helgen... dom får åka massa skidor och vara på afterski och dricka den nya cidern som alltid serveras där! Nåväl.. Det får jag ta igen i vinter istället:) Inte illa det heller för jag ju hääär! Åker ju hem snart. Har redan vart här i en månad! Vart tar tiden vägen???
PUSSSSS

IPH

Hello
Nu är vi i Thane på ett hotel som heter Tip top plaza.. Jag skulle snarare kalla det för sop tipp så men aja det funkar...
Uppdaterar jättesnabbt för har inte så mkt tid på internet kvar....
Vi har gått igenom lite vanliga mentalsjukdomar som finns här i Indien och om man ska dra ett streck över vilka som är vanligast är schitzofreni... Alla har det och det finns inga undantag... Nåväl...
Idag åkte vi och kollade in ett mentalsjukhus och såg hur arbetet fungerade där... Vi fick se ETC dvs elchock treatment och det var inte en syn för ögat.. Jag kan ju säga att jag höll på och svimma och jag är inte känslig för såntdär... Men det var så hemst att se att när kvinnan (som låg på båren) fick el i sig, lyftes upp från båren av all spänning, och igen för att sedan få massa kramper i musklerna... Nej det var inget för mig. Helt otroligt att det fortfarande finns i vissa länder...
Vi ställde oss riktigt kritiska till detta men vem vet.. Det kanske fungerar?! Eller???
Sedan i veckan så har jag shoppat endel och det blev ett par jeans, ett skärp, en väska, ett par träningsbyxor som jag har letat efter som en tok i Sverige och lite smått och gott med:) Så man har verkligen blivit en shoppaholic här i indien... Allt eller det mest är väldigt billigt!....
Nej nu håller tiden på och tar slut! Idag fick jag skypa med min underbara familj och det var sjuktnice! Saknar alla där hemma och en annan sjuksak är att jag har vart här i en månad på söndag.. hur stört är inte det?
Jag har det grymt här, men det kommer även bli grymt när jag kommer hem!
Nu ska jag krypa ner hos Kia som jag delar säng med härborta på hotellet:) Hihi.
PUSS på er alla mina sötingar!

Bestefar

Uppdaterade senast i onsdags måste det vara :O Tiden går snabbt när man har roligt...
Nåväl vi var på en cermoni i onsdags och det var väldigt spännande! Allt var på Maharati men det var endå intressant:D Sedan åkte vi hem och det hände inte så mycket mer.
Nästa dag hade vi bra massa föreläsningar. Sjukt intressant måste jag säga:) Vi får alltid så gott fika där på organisationen.. vi har fikapaus också efter varje föreläsning, det vill säga 3 st;P Haha
I fredags var det dags för Art Therapy. Vi fick vara med på ett gruppsamtal och klienterna var verkligen öppna med vad de hade gjort och vad de ångrar. Shit blev så rörd. Vi fick även göra egna teckningar och någon tant började analysera hur vi målade osv... Haha vissa kan man ju fråga sig hur dom mår;) Haha... På kvällen, hmm vad gjorde vi då? Jo vi gick nog ut och gick och tränade lite hemma. Inget särskilt med det.
Någon dag blev vi också påkörda av en rickshaw... Haha såg att det kom en annan rickshaw från sidan och PANG sa det.. Men det hände inget allvarligt så vi överlevde:)
I lördags var sista dagen på organisationen. Vi fick göra yoga då och lära oss olika andningstekniker. Vi fick vara med kvinnorna på hemmet där en liten stund och dom är ju så underbara! Suck... Man kan inte tro att de har något missbruk. Sedan träffade vi några "after care" are som berättade om sina historier och vad de har lärt sig på muktangan :) .. På eftermiddagen fick vi utvärdera och fråga de frågor vi hade kvar att fråga. Sedan gav vi en liten souvernir till dem som vi hade haft hela veckan... Sedan åkte vi hem och jädrans vad känslosamt det blev! började faktist gråta en skvätt för jag tyckte att hela organisationen var så fin. Åhhh.. På kvällen blev det lite restaurangbesök med vår svenskevän Therese och vi hade sjukt kul:) Satt och snackade om allt verkligen! Skitkul att ha lärt känna henne :)
Idag hade vi vår första lediga dag så vi tillbringade dagen vid poolen :) Sedan blev det hardrock cafe för en liten stek och sedan åkte vi hem. Gick till internetcafet och nu sitter jag här:) Skönt att bara kunna ta det lugnt:)
Ska kolla lite saker på datorn och snacka lite:) Alltid lika trevligt!
PUSSS på er! Saknar Sverige faktiskt...

Howdy

Jaa ännu en dag är slut och dagarna går så sjukt fort. Idag var vi med om en liten cermoni för dem som hade klarat sig ifrån sitt missbruk i 35 dagar. Sedan var det upp till kuratorn" till klienterna som bestämde om de skulle få åka hem efter dessa dagar eller stanna ytterligare några dagar till innan de åkte hem.
Vi fick också gå över till kvinnoavdelningen, det vill säga vi fick hälsa på de kvinnor som hade någon form av missbruk och några av dem hade män på "man avdelningen" som även dem var missbrukare. De berättade om sina liv och berättade hur de hade tagit kontakt med organisationen osv...
Det var en av klienterna på kvinnoavdelningen som fyllde år så vi sjöng för henne:) Hon blev så glad att hon började gråta. Söting:)
Nu börjar man känna att det blir varmare härborta! Sjukt asså. Tur att vi är inne om dagarna för vi hade aldrig orkat vara ute hela tiden. På söndag är vi däremot lediga så då åker vi väll till hard rock cafe och badar där:) Nice nice...
Imorrn ska vi även på en annan cermoni. Det är en cermoni för kvinnan som startade upp Muktangan centret som tyvärr gick bort i cancer. Hmpf.. Så vi får se vad det blir då!
Har snackat med pappa idag så nu blir det verkligen så att dom kommer ner till Goa:D Sååå sjukt nice måste jag säga och jaa det kommer bli underbart:)... Längtar redan!
BTW. Kommer vara borta i en vecka nästa vecka.. Vi ska till Mumbai och Thane så har nog inge internet då!
Puss!

Oj oj oj

Jaa vad ska man säga. Denna dag har vart väldigt speciell.
Först var vi på vår organisation. Fick träffa 5 klienter som snackade om sitt missbruk. Helt otroligt! Spännande också! Vi har också lärt oss lite tekniker om hur man talar med en person och varför samtal är viktiga. Det är sjukt jäklabra föreläsningar härborta!
Efter skolan åkte vi till vår "väskaffär". Köpte ett linne och ett par ali-baba byxor som är så otroligt naaajsaaa!. Haha. Sen var det en kille där (brorsan till honom som vi känneri affären) och spådde mig. Helt otroligt. De saker han sa stämde nått så fruktansvärt bra på mig! Finner inga ord alltså. Får se om det blir som han säger nu då:) OM det blir så, så låter det asbra:)
Vi kommer vara på den här organisationen hela veckan så blir bara få inlägg nu eftersom det vi har är föreläsningar om droger, missbruk, samtalsmetoder osv och det är mycket upprepningar.
Hoppas ni alla mår bra därehemma och ni alla är saknade hur mycket som helst! Blev jätteglad över att min moster, hennes man, min kusin och mormor skrev ett fint litet inlägg här :D Det värmer!
PUSS o KRAM på er. Hoppas ni gillar läsningen här på bloggen :) Skrev lite extra om organisationerna för att själv också komma ihåg vad de gjorde:P
See you!

3 februari 2011 SOS- Balgram

Idag var det dags att besöka SOS- Balgram. Det är som SOS-barnbyar. Vi åkte dit vid fyra tiden så innan var jag och Erik och vara hängde på stan. Hade sjuknice tid och bara hängde och gjorde ingenting. Så vi fixade en riksha och åkte ut till landet där organisationen låg. Vi kom dit lite tidigare och brevid barnbyn så låg en skola och massa barn är ju intresserade av oss så vi lekte med dem och vi tog massa kort tillsammans med dem. Började också spela fotboll med en sten med allihopa! Haha det var kul.

 

På organisationen gick vi runt på rundvandringar och det var jättefint där. Dom hade det otroligt bra och de hade fått massor med donationer från olika länder, bland annat Sverige.

 

Vi lekte med barnen och sen åkte vi hem igen. Sedan åkte jag, Erik och Emelie till Hard Rock café och hängde där. Så sjukt trevligt och bra ställe! Det där kommer bli mitt nya hängställe. Såg också att de ska öppna ett Hard Rock café hotell. De ska öppna ett i Ungern så nu ska jag åka dit och bo där;P Punkt slut!

 

Annars hände det inte så mycket mer. Vi tränade på vårt framträdande som vi skulle ha på lördagen. Det kan jag ju skriva om nu. Det gick bättre än vad jag trodde. Jag dansade folkdans med Matilda och dansade runt midsommarstången. Indierna gjorde också ett uppträdande och de dansade och visade upp en stumteater. Mycket kul!

 

På fredagen den 4 februari så var vi på ett observationscentra för killar. Tror jag skrev om det i något inlägg tidigare. Var i alla fall pojkar som bodde där som antingen var brottslingar eller bara inte hade någonstans att bo. Eller hade blivit sexuellt utnyttjade… Hmpf.

 

Sen senare gick vi till ett ställe och åt lunch. Mocca heter det. Där kan man röka vattenpipa men det gjorde inte vi. Vi åt en hamburgare. Så gott!

 

På kvällen kommer jag inte ihåg vad vi gjorde. Vi gjorde nog ingenting särskilt utan bara hängde i lägenheten eller nått sånt.

 

På lördagen åkte vi till skolan och hade föreläsning, sedan hade vi vårt framträdande, åkte hem till lägenheten och åt lite lunch och sedan gick vi och fixade vår resa. Det blir Mumbai, Varanasi, Agraa, Delhi och Goa. Sedan drar vi hem. Min lillebror och Pappa kommer ner till mig till Goa. Ska bli så jäkla skoj. Vi ska ju åka runt till olika organisationer. Haha! På kvällen blev det lite häng med Therese, den förra Swindianen. Vi satt hemma hos henne och snackade massor och hon hade en Indisk vän där också. Sedan gick vi till Scream igen (som vi var på förra veckan) och dansade i en halvtimme sen åkte vi hem och sov. Skönt!

 

I söndags så hade vi seminarium, men först låg vi vid poolen och gjorde vår seminarie uppgift. Därefter åkte vi hem, vi skyndade oss som fasen och sen kom inte bussen alls som skulle hämta upp oss. Då var vi tvungna att ta en riksha till skolan och snacka om vår seminarieuppgift.

Sen åkte vi hem och tig det lugnt. Eller rättaresagt vi gick till cafét och tog en glass. Det är ju söndag och då får man synda med en ”Dark Passion” det vill säga chokladglass, med brownie med chokladsås. Sjuktgott!

 

I måndags var vi på Muktangan organisationen. Det är ett substance abuse center! Vi har bara vart där en dag så vi får se hur det är där resten av veckan. Men det verkar sjukt intressant!

 

Vi fick i alla fall biljetterna idag till resan så ska väll ringa och säga det till brorsan och pappa! Min mage har börjat strejka nu också. Inte skoj. Får se hur det går men det är mer illamående när man äter så. Det är nog inte något allvarligt.

 

Sjukt mycket har hänt och mycket intryck. Det märks att man bor med 10 st andra.

 

Vi höres hörre ni. Nästa vecka åker vi till Mumbai och det kommer jag nog inte skriva om. Vi kommer se slummen och se hur socialt arbete ser ut där. Sen blir det något annat med men det kommer jag inte ihåg vad det var.

 

Pussss på er!


Besök på organisationen SOFOSH

Den 2 februari 2011

Dagen började med att vi åkte till skolan. Vi skulle nämligen följa med några socionomstudenter ut på deras praktikplatser för att göra studiebesök där. Studenterna här har praktik två gånger i veckan istället för att ha det som vi har det (20 veckor i rad). Ja ja, jag fick åka med en tjej som hade sin praktik på SOFOSH, en organisation som har hand om fattiga människor som inte har råd med sjukvårdskostnader. Haha vet att jag skrev i ett tidigare inlägg att de tog hand om personer som inte har råd med sjukhus. Vem har det egentligen!? Haha

 

När vi kom dit till organisationen så fick vi se hur sjukhuset var uppbyggt (BTW fick åka vespa genom staden och det var ju sjuuuktskoj!). Åter till beskrivningen av organisationen.  Det fanns 5 våningar där män och kvinnor var uppdelade i olika rum. En våning kunde de som skulle operera sig ligga på medan på exempelvis andra våningen kunde de som hade en brännskada ligga på. En avdelning kan ha patienter med mer allvarliga eller akuta fall, och en annan avdelning har återhämtning av patienten eller mindre allvarliga sjukdomar. De ligger dock på samma våning allihopa men är som sagt indelade i två. På en avdelning som är avsedd för operation så ligger alla patienter där, oavsett operation. Personalen är alltid tillgänglig, likaså polisen som sitter främst på akutavdelningen. Personalen arbetar 8 timmar per dag. 4 timmar dagtid, en kväll och en natt.

 

Organisationen fungerar som så att är patienten kommer till sjukhuset får de först skriva in sig. Sedan utredde och hjälpte läkarna patienten till dess att individen hade fått en diagnos. Därefter får patienten mediciner (som är gratis) eller slussas vidare till den avdelning där de får den hjälp de behöver. I akuta fall kan det ta upp till 5-6 dagar innan operation. Vid mindre akuta fall kan klienten få vänta i 4 veckor.  Det är ju ingenting mot vårt system i Sverige. Ska inte klaga men vi får ju inte hjälp sådär jättesnabbt ju! På organisationen finns det ungefär 12 läkare och 12 sjuksyrror på en avdelning.

 

Socialarbetaren går runt på avdelningarna och talar med de drabbade och även deras släkt om problemet. De hjälper klienten och släkten att leva med det som klienten har blivit utsatt för exempelvis brännskador, då, speciellt kvinnor, blir bortstötta för att de nu har fått ärr på kroppen. Männen brukar lämna dem för detta och då måste kvinnorna klara sig själva.

 

Vi fick ju se en kvinna som var brännskadad. Hon låg dock på den avdelningen som var avsedd för rehabilitering. Hon såg ju bra ut, men när vi gick förbi en annan dörr till den avdelningen där de som behandlades låg på. Säger inte sådär jättemycket om det men kan ju säga att det inte alls luktade gott! Eller såg bra ut! Hmpf

 

Sedan gick vi till adoptionscentrat. Fy fasen vad söta barn det finns! De som var på den avdelningen var mellan 1 dag och 7 år. På den här organisationen kunde dem ta hand om 70 barn i taget, de andra slussades bort till institutioner. Det sjuka var att när vi var där, träffade vi ett svenskt par som skulle adoptera ett barn där. Dom berättade att det hade tagit 3 år för dem innan de hade fått ett barn och barnet var idag 7 år! Sjukt att man får adoptera ett sådant gammalt barn och ta det till ett annat land. Men först och främst adopterade dem i landet.

 

Historik bakom Adoptionscentrat!

Många barn hittades ute på gatorna och ingen visste vem som skulle kunna ta hand om dessa barn. Polisen hade problem att ta hand om alla barn. Men 1973 började man kunna ta hand om dessa barn och man löste det på så sätt att man ”gav bort” barn till dem som hade förlorat sitt barn ibland annat krig. Detta gjorde att fosterbarnet ersatte det biologiska barnet.

 

Under 60- talet fick kvinnor skulden om de inte skulle kunna få barn eller om de förlorade ett barn under födelsen eller när barnet var litet.

Numera har de gjort upp regler för att rätt omhändertagande av barnet ska ske. Annars förnekas barnet.

 

Nu när adoption sker, informerar och förbereder de föräldrarna på att ta emot ett barn och motiverar dem till att ta hand om barnet på rätt sätt. De kan inte ge några garantier men de informerar ALLT om barnet till föräldrarna och de vill också att barnet ska veta att de är adopterade, vilket de vill att föräldrarna ska berätta.

 

Arbetet med Sverige finns och väntetiden för att få ett barn till Sverige är mellan 4-5 år. När man fått reda på att man får adoptera, stannar föräldrarna med barnet i 8 dagar för att lära känna barnet. Föräldrarna får även med sen en film om barnets barndom, dokument och alla rättigheter innan barnet får lämna landet.

 

Det är om organisationen. På kvällen blev det vaxning av ben och ta det lugnt. Skönt och välbehövligt! Tog även ut min piercing idag! Den var inte så fin längre så antingen blir det att ta en ny eller lägger pengarna på en fin tatuering. Haha. Hoppas ingen av mina föräldrar läser detta.

 

Annars mår jag bra och jag är så nöjd över allt nu ! Jag mår asbra helt enkelt. Det enda som är negativt är att jag har börjat tröttna på maten. Suck det är inte gott längre.


Besök i en by – Ralegan Siddi

Den 1 februari besökte vi en liten by som heter Ralegan Siddi. Det låg en bit utanför Pune så vi tog bussen dit på morgonen. Vi kom dit och fick se hur staden hade sett ut innan och hur den såg ut nu. Allt började med en man som hade bott i den här staden när han var ung, men i 17 års ålder gick han med i armén. Under ett krig dog hans vänner och han var den enda överlevande. Detta var ett tecken på någonting menade den här mannen så han återvände till staden som han hade växt upp i. under hand barndom var alkoholen ett stort problem i staden, så det första han gjorde när han återvände var att förbjuda alkoholen där. Sedan förbjöd han även att man inte fick klippa gräset eller hugga ner träd, detta för att man skulle ta tillvara på den grönska som fanns i byn. Mannen införde också att varje familj inte fick ha mer än 3 barn per familj och om man kunde jobba, så skulle man jobba. Han införde alltså 4 principer i staden och den fungerar hur bra som helst idag!

 

I alla fall. Vi gick runt i staden och fick se på en skola som hade hand om ”drop outs”, det vill säga en skola för de som inte klarade sin årskurs. Hur bra som helst. Vi fick gå in i en skola och prata om Sverige med dem, och berätta vad vi studerade och sådär. Trevligt. Sedan var det dags för lunch och vi åt i ”skolmatsalen” eller restaurangen som de kallade det för.

Efter maten stod vi och diskade ur våra tallrikar och helt plötsligt börjar vår guide och några Indier schasa på oss och säga att vi skulle komma till en stor folksamling som var utanför matsalen. Det visade sig att mannen (som har byggt upp hela byn) var där!!! Sjukt häftigt.. Fick en bild med honom som ni får se sen.

 

Efter den stora uppståndelsen så gick vi vidare till ett litet tempel i den lilla byn. Mycket fint. Sedan utforskade vi staden ytterligare och sedan åkte vi hem. På vägen stannade vi i ett till tempel som var en av de sju ”viktigaste” templen man kunde besöka. Var inte så mycket att se men sen fick vi reda på (när vi satt i bussen hem) att om man satte sig inne i templet och önskade sig något så skulle det gå i uppfyllelse! Hmpf. Varför gjorde man inte det för???

 

Vi kom hem sent den kvällen och när vi kom hem så hade ”Maushisarna” (hushållerskorna) gjort Pizza till oss! Gissa om vi var lyckliga!

 

När vi satt och mumsade på pizzorna så är det någon som knackar på dörren. Då är det en tjej som kommer in genom dörren som var med i Swindia projektet för 13 år sedan! Hon berättade att hon bodde här i den här lägenheten då. Kul…

Så vi bestämde oss att vi skulle ses till helgen. Lördagskvällen rättare sagt. Sedan gick vi ner till cafet och hon tog en riksha hem och vi snackade om dagen. Därefter gick vi hem och la oss. Vi var verkligen lagom trötta!

 

BTW igår så var vi hemma hos en jättetrevligt familj som vi åt hemma hos. De tog hand om oss hela tiden och vi fick testa olika sarisar! Jättefint blev det allt. Såg bara ut som en munk i den ena knytningen men det var lite trevligt det med. De ville verkligen att vi skulle komma tillbaka till dem. Såå söta var dem!


Hej hej!

Jag har vart jättedålig på att uppdatera men har haft fullt upp i veckan och nu i helgen också! Har inge ledigt alls från skolan så går 2 veckor irad nu! Hmpf.. Nåväl men vi har vart på SOFOSH - ett ställe där folk får gå som inte har råd med sjukhus, där kan man adoptera småsöta barn också! Fyy fasen såg ett barn som var såå sjuukt söööt! Baaah nåväl.. Man kan inte hjälpa alla heller..
Sedan åkte vi också till en organisation som hade hand om pojkar som var antingen kriminella eller har hamnat på gatan av någon anledning. I samma organisation tog de hand om pojkar som hade någon tvångssyndrom, som var självmordsbenägna eller hade blivit sexuellt utnyttjade..
Tänkte göra ett inlägg där jag beskrev organisationerna lite mer i detalj men hinner som sagt inte nu.
Ikväll blir det häng hos en gammal student från Umeå som också var med i Swindiaprojektet för 15 år sedan. Kul... Hon ska visa oss runt och massa sånt:).. Sitta och snacka skit med...
Måste berätta en sjukgrej som hände när vi var på besök hos organisationen som hade hand om dom där pojkarna.. Haha..
I en grupp så bad några killar, eller de sjöng en bön för oss.. Haha sen sa läraren att vi skulle sjunga något för dom som vi alltid gör vid middagar eller liknande... Vi kollade på varandra och visste inte vad vi skulle göra. Lärarna blev lite irriterade på oss eftersom de trodde att vi inte fattade vad dom sa!. Haha.. Helt plötsligt säger vi att vi ska be fader vår! Haha så vi gör det! Hahahahaha fyy fasen vad pinsamt det blev! För man gör ju ingenting särskilt i Sverige. nåväl vi räddade situationen iallafall ;)
Nu ska jag börja fixa mig för ikväll! Nice nice:) Vi höres och ses!
Tänker på dig!

PUSS

Varför?

Varför kan man inte ta hem alla barnen här ifrån för? Varför varför varför?

31/1-11

Första praktikdagen!

Idag hade vi vår första praktikdag. Vi åkte riksha till ett universitet där man läser socialt arbete. Det var nästan precis så som i Örebro att det finns en akademi som JSP liksom. När vi kom till skolan så blev vi väl omhändertagna och de hade gjort fina målningar av sand utanför salen där vi skulle vara. Vi fick också en rödprick i pannan och en liten välsignelse. Trevligt.

 

Sedan hade vi en lite välkomst ceremoni och det var några professorer som höll ett tal. Därefter fick vi blommor (rosor) för att välkoman oss.

 

Sedan var det rast och då stod vi och snackade med en student om allt möjligt. Därefter så gick vi tillbaka in i seminariesalen efter rasten som skulle vara på 10 minuter. Visst, efter 30 minuter satte vi igång och då hade en väldigt duktig föreläsare som snackade om några ”tribal” familjer. Spännande eftersom det bara finns 45 olika ”tribal” i Masharashta (stavning).. Vilket är sjukt eftersom dessa familjer har egna seder, värderingar och normer i ”sitt” samhälle. Vissa av dessa familjer kan inte skriva utan utrycker sig i sång istället eller genom att rita på lakan. Många som ingår i en ”tribal” är fattiga.

 

Efter föreläsningen kunde vi köpa lite saker som dessa ”tribals” familjer hade gjort. Pengarna gick även till de här familjerna så det kändes bra. Efter skoldagen så åkte vi hem till en ”socionomstudent” och hälsade på hennes familj. Vi åkte buss och det var en upplevelse, jag ska aldrig mer klaga på bussarna hemma, aldrig. Vi åkte hem till en som hette Bianca och hon hade väärldens finaste familj. De var så omtänksamma och vi hade så trevligt där så jag finner inga ord. Vi åt mat som bestod av ris (självklart), nötter, koriander, coccos och sen var det säkert någonting mer i som vi inte hade någon aning om men det var gott. Därefter blev det te och jaa jag kan starkt rekommendera indiskt te. Mm mm mm… Vi fick även måla med sand (så som de hade gjort i skolan åt oss när vi kom dit) och jag måste ju säga att det var otroligt svårt! Herre gud. Trodde inte det skulle vara sådär svårt liksom.

 

Vi berättade lite om våra familjer, hur vi bor och så gav vi några gåvor till familjen. Vi gav ett kort på Örebro och en magnet med en dalahäst på och på den stod det även ”Sweden”. De blev nog glada och efter detta fick vi testa på olika ”sarisar” det vill säga olika knytningar som var populära och mest vanliga i Indien. Mycket trevligt och vi dansade även indisk dans i vardagsrummet och de flesta var med. Hihi. Otroligt.

 

Efter mycket skoj och dans så följde familjen med till bussen som vi skulle åka in till stan med. De ville att vi skulle komma tillbaka vilket vi även ville men det finns nog inte tid för det måste jag säga. Suck men vi tog bussen in med en tjej som var med hela tiden och hon var hur trevlig som helst. Hon skrev upp några bra pubar, uteställen, restauranger med mera, som är bra och ha lite koll på under vistelsen i Indien. Vi ska nog träffa henne och hennes vänner på onsdag eller torsdag tror jag och det ser vi fram emot!

 

Halvvägs tog vi en riksha till vår lägenhet. När vi kom in i lägenheten var några redan där och vi snackade om dagen som hade vart. Det verkade som att de flesta hade lika skoj som vi och alla var riktigt nöjda med dagen.

 

Nu är det dags att sova för imorgon ska vi åka runt till organisationer. Vi ska verkligen ha en heldag så det är dags att gå och lägga sig.

 

Vi hörs och ses och glöm inte kommentera om ni har några frågor eller funderingar.

 

See you! PUSS


RSS 2.0