Mungi

Dags att uppdatera lite här då! Skrev väll senast när jag hade kommit hem från semestern vilket var för nån vecka sen! Det går ju sjuktfort. När vi kom hem från semestern så åkte vi till en organisation som heter Academic Advisors. De arbetade för att motverka HIV i Indien genom att åka ut och informera om det. Så vi åkte runt till sjukhus, redlight district, till ett beroendecenter och så hade vi även lite föreläsningar. Intressant var det. Vi hade en chaufför med oss som skjutsade runt oss till de olika organisationerna. Eftersom vi är 10 st i vår lägenhet och vi hade en bil som tog högst 6 personer så fick 9 pressa ihop sig i bilen och en fick åka motorcykel!!! Asnice var det och första gången för min del att åka´t. Kanske blir ett motorcykelkörkort i alla fall!

Veckan var lärorik och speciellt då vi besökte en salong på redlight district. Vi fick gå ut och prata med de prostituerade och gå runt i redlight området. Det var väldigt vidrigt att gå runt där och man kände sig så jäkla utsatt. När vi stod och pratade med några prostituerade var det en man som började dra i min tröja och direkt efter det så kom det fram två tjejer och ”räddade” mig. Det jag blev mest förvånad över var att ledaren, som vi gick med, inte gjorde nått! Ja ja ingenting allvarligt hände i alla fall. Sedan var veckan slut och på söndagen så tog vi vårt pick och pack och drog till ett ställe som heter Grammangal som ligger utanför Mumbai. Resan tog 10 timmar och det var sjuktvarmt. Grammangal är ett tribalområde och de som bor där, bor verkligen ute i ingenstans. Det är torrt och bara massa jord överallt, de fick el dit för mellan 5 år respektive 6 månader sen. Anledningen till att de lever så spartanskt är att de påstår att de är ”ett” med naturen. Det är naturen som bestämmer familjens framtid.

Vi var i grammangal i tre dagar och den första dagen bodde vi på ett hostell som organisationen hade och vi hade föreläsningar om området och vad de bedrev för verksamhet. Organisationen ansåg att det inte fanns några skolor i tribalområdet för ca 30 år sedan så det var en dam, som jag inte kommer ihåg namnet på, som sa att om inte barnen kan komma till skolan, ska skolan komma till barnen, vilket var väldigt fint tyckte jag! Så dag två åkte vi runt och besökte 2 skolor. Vi fick reda på att golvet i skolorna var gjorda av kobajs eftersom det skulle göra så att det inte blev så varm!

På kvällen den andra dagen skulle vi bo hemma hos en familj så jag och Kia fick bo hos en familj som var huuur gullig som helst! Killen som vi hängde med hette Rohidas och lilltjejen vi även hängde med hette Punam. Föräldrarnas namn kommer jag inte ihåg men vi hade i alla fall jättetrevligt och såklart bodde vi i den by som hade fått el för 6 månader sen och det funkade ju inte riktigt som det skulle så vi hade ingen el! Vi fick sova på golvet och det var rökigt i hyddan för det fanns ju ingen skorsten! Haha så det blev lite jobbigt när man skulle sova! Men annars gick det bra!

På morgonen så kom en bil och hämtade oss. Men när vi vaknade på morgonen så kom pappan fram med två pinnar till mig och Kia! Haha och vi förstod inte riktigt var det skulle vara till. Var det kanske till att jaga bort kycklingarna som bodde inne i hyddan med oss eller vad var det till? Det visade sig vara en… tandborste! Haha!

 

Sedan åkte vi hem och då var det dags att åka till nästa organisation som var Saheli Sang. En organisation som arbetar med sexfrågor i redlight district. De motverkar, även dem, HIV inom districtet och förespråkar användandet av kondom. Så vi var där i 3 dagar och gick även då runt i området. Vi fick även gå in på en bordell och se hur det såg ut där. Vi fick snacka med de kvinnor som bor där. Hemskt var det, det var så skitigt och båsen där ”allt” hände var så vidriga. BLÄÄÄÄ!!! Det var bara ett fyrkantigt rum, en säng som var lika stor som rummet och…hmm hur ska man förklara det här då. Tänk er ett stall, med boxar, så såg det ut! Högst upp av ”korridoren” så var det stängsel och ja… nä det är helt obeskrivligt!

 

Kvinnorna var i alla fall trevliga och vi fick många komplimanger. De tyckte att vi hade fina näsor och de ville byta den med oss. Sedan sa de till mig, vet inte om jag riktigt kan ta det som en komplimang när de kommer från dem, att jag var snyggare än hon som hade vunnit miss world… Haha. Men det är ju alltid skoj med lite komplimanger! De frågade även om jag hade sett Jesus?!

 

Men dessa dagar har vart väldigt intressanta. Lärorika men nu känner man att man har gjort Indien snart. Visst kommer jag komma tillbaka men snart räcker det för den här gången! Bara en resa kvar till Hyderabad som tar 20 timmar med tåg, tillbaka, är i Pune i 4 dagar för att sedan åka hem till Sverige! Just det vi har även en kurs i Art therapy och Reiki nästa vecka men seeen sååå!!!

 

Ska väll även tillägga att jag har börjat träna mitt i allt som händer här. Skaffade ett gymkort på ett jättebra ställe! Måste ju passa på nu innan man kommer hem.

 

Ha det så bra nu allihopa där hemma! Vi ses ju faktiskt snart!

 

 

PUSS O KRAAAM!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (det är bara jag som kan se den)

Har du någon blogg?

Vad har du på hjärtat?:

Trackback
RSS 2.0